Det är svårt att återvinna textilmaterial, och sker i princip inte i Sverige. Det absolut bästa för miljön är att återanvända plagg.

Innan vi reder ut begreppen kring återanvändning och återvinning måste nuläget göras klart: idag förbränns största delen av det textilavfall som uppstår i Sverige. 20% återanvänds och en försvinnande liten del går till materialåtervinning. Faktum är att vi är bland de sämsta i Europa på separat insamling av textil. Vi har varken något lagstadgat insamlingssystem eller någon återvinningsindustri.

Återanvända plagg är guldplagg!

Så go nuts på second hand, vintage och swoppa för fullt. För att plaggen ska hålla är det bra att tänka på kvalitet istället för kvantitet.

Tänk på att modet går i cykler. Bootcut jeans blir inne igen, V-jeans likaså. Låg midja, hög midja. Det är tvära kast i modebranschen. Därför kan det vara bra att spara de där favoritjeansen, favoritskjortan och T-shirten fast de inte känns så aktuella just nu. Om två månader är de inne igen. Eller om två år. Det fina är att om du har utrymmet så sparar du på både miljön och fickpengarna genom att förvara dem väl och återanvända dem när de blir poppis igen.

Och alla som är kreativa: att skapa nytt av gammalt är fantastiskt! Jeansen kan bli en väska, byxorna bli en kjol, det finns oändligt med inspiration att hämta på nätet. 

Att återvinna kläder är svårt.

Man kan ju tycka att det borde gå att återvinna kläder. Men nej, det är svårt, och görs i princip inte i Sverige. Läs mer om det nedan.

När kläder blir sopor

Minska och förebygga

Det avfall som aldrig uppstår är bäst. Vi på Sysav ägnar mycket av vår tid att informera och inspirera till att shoppa mindre nytt och mer återanvänt, att shoppa smartare och mer hållbart. Four Fit Challenge är ett bra exempel på det.

Återanvända

Vi uppmanar till att återanvända plagg istället för att återvinna. Eftersom det är svårt. Se nästa punkt.

Återvinna

Och nu till den mer komplexa frågan om återvinning. Det finns flera olika typer av textilåtervinning. Det vanligaste är att man mekaniskt hackar upp textilen i mindre delar/fibrer som sedan används som t ex trasor, stoppning i madrasser, mattor eller isolering.  Denna typ av återvinning kallas ofta för lågvärdig återvinning eftersom den nya produkten har ett lägre värde än ursprungsprodukten. Hur stor miljönytta denna typ av återvinning kan bidra med är svårt att säga då det beror på vad som ersätts. Ersätter t ex en trasa av återvunnen textil en trasa av ny textil är miljönyttan nästan lika stor som vid återanvändning, men ersätter den istället papperstrasor (som ofta är fallet i industrin) är miljönyttan mycket låg. En liten del av kläderna som i Sverige samlas in går till denna typ av återvinnings utomlands.

 När det kommer till återvinning av textilfibrer i t ex. nya kläder måste vi först skilja på naturfibrer och syntetiska fibrer då dessa har helt olika återvinningsprocesser.

Naturfibrer
Det är absolut möjligt att återvinna naturfibrer (så som bomull) men det sker än så länge genom blandning med nya fibrer. Naturfibrer blir nämligen, precis som pappersfibrer, kortare varje gång de används/återvinns och därför måste de blandas upp med ny bomull (eller polyester) för att hålla ihop. År 2014 skedde dock ett genombrott för naturfiberåtervinningen när Re:newcell i Sverige tillverkade världens första klänning i 100% återvunnen bomull.

Syntetiska fibrer
Återvunnen polyester tillverkas oftast inte av gamla kläder utan av PET-flaskor.  Det finns teknik för att återvinna polyester från gammal textil men än så länge sker detta endast i väldigt liten skala.

Positiva initiativ
Det forskas mycket på återvinning av textil, och det finns exempel på framgångsrika småskaliga återvinningsprojekt (t ex Nudie jeans). Vi hejar på!

Det finns förslag på en lösning  
Idag har vi inget producentansvar för textil i Sverige*. Med producentansvar tvingas företag att antingen ha system för att samla in material till återvinning och återanvändning, eller betala en avgift till de organisationer som gör det idag. Producentansvar finns idag exempelvis inom elektronikbranschen och förpackningsindustrin och har bidragit till att det finns återvinningssystem i de sektorerna. Insamling av textilier i Sverige idag sker i första hand genom välgörenhetsorganisationer som Myrorna.

Ett producentansvar för textil skulle innebära att producenter får ta ett större ansvar för att ta fram resurseffektiva textilier, utan farliga ämnen, som går att återanvända och återvinna på ett enkelt sätt. Och det vore ju bra!

*Det ligger sedan 2013 ett förslag från Naturvårdsverket till regeringen om producentansvar för textil. 

Energiutvinning

Kläder som man varken kan återanvända eller återvinna förbränns tillsammans med restavfallet, och blir fjärrvärme och el. 

Men mer än hälften av textilierna som produceras i världen är syntetiska, och därmed oljebaserade. Vilket innebär att om vi förbränner dem är det fossilt bränsle, det vill säga icke förnybart. Ja, du förstår, det är ett komplext arbete vi har här på Sysav. Tack och lov är din insats betydligt enklare – återanvänd och köp inte mer skräp! Tillsammans kan vi göra stor skillnad för planeten.

(källor: Naturvårdsverket, IVL, Regeringen)

Återvinning av kläder är som sagt knepigt. Det är svårt att tillverka ny textil, så som man kan göra med plast och metall.